Flytt och barmarkdrag-tankar

Som vanligt flyger veckorna iväg. På fredag går flyttlasset till den nya lägenheten! Längtar ganska gott till nästa helg när allt är klart!
Man samlar ju på sig galet mycket saker, ungefär 70% av flyttkartongerna är skor, 20% är hundsaker och 10% är annat som kan vara bra o ha (typ kläder och köksprylar). Hundarna har inte hunnits med på senaste, egentligen gör det inte så mycket då det nuvarande vädret gör träningen svår. Förhoppningsvis har jag landat lite i min hets på söndag och kan hitta på något med dom då. Men trots den minimala aktiveringen på senaste så sköter de sig fenomenalt. Våren har ju faktiskt kommit till stockholm också, jag har varit lite beredd på att få börja om från ruta 1 med Frigg och hennes kaninjakt nu när vi inte sett några kaniner/harar under vintern. Men idag stötte vi på tre kaniner och Frigg tog själv initiativet till kontakt med mig istället för att leka med kaninerna. Skönt och kul att det ändå satt sig lite hos henne! Men vi tar det försiktigt för mitt förtroende som vi byggde upp förra året behöver nog jobbas lite på igen.
Annars planeras det att dra igång barmarksdraget igen. Planen för i år är att låta Jeff tävla och träna mindre inom draget och satsa mer på vallningen med honom istället. Förhoppningen är ju att jag ska sluta fega och ta mig ut på ett VP, skulle dock vilja åka ut till lite olika får/miljöer och träna längre hämt först. Han verkar bli lite mer tveksam på nya platser medan det är en av hans starka sidor på hemmaplan. Nä, får ta tag i VPandet!!
Frigg kommer ju i alla fall få köra drag tills hennes hjärna kokar. Min plan är väl att försöka gå tillbaka till grunderna med henne – inget lattjo om inte hjärnan är med! Enklare att träna när hon är själv då Jeff har så lätt för att ta åt sig och det är ju dumt när han sköter sig exemplariskt. Kör vet Frigg mycket väl vad det betyder. De andra kommandona har väl trillat bort.. Höger och vänster är PRIO ETT(bannemighund!!) men även andra nyttiga kommandon ska vi försöka truga i henne. Blir nog bra bara jag tar tag i det. Matilda verkar sugen på att träna/tävla med Frigg i år igen, superkul! Så förhoppningsvis får damen visa framfötterna i canicross i år igen.

Japp, tror att det här kommer bli ett gött år!

Eld under fötterna men svävar på moln!

Plusgrader. Japp, som att gudarna inte tyckte att det var nog med att jag skulle vara sjuk i EN HEL VECKA så ska det dessutom bli plusgrader när jag väl blir frisk?
Efter att ha sovit mig igenom, vad som lät som regn, men vad som va snö som smälte från taket inatt och sett fåglar käkar maskar från barmark på långpromenaden på jobbet så fick jag panik. Ja, jag älskar cyklingen och barmarksdraget. Det är riktigt jäkla kul, och jag känner mig mer hemma där MEN det är ju något speciellt med att stå bakom ett gäng hundar som jobbar. Vilket man tyvärr inte rekommenderar från cykel.
Så i min panik ringde jag Helena och frågade om jag fick sno hennes hundar idag för att dra med dom. Efter lite om- och men:ande så lyckades vi komma på hur vi ska hämta och lämna hundar smärtfritt den här veckan och jag fick med mig dom hem. Det är tufft att ha delad vårdnad! 😉
Efter jobbet så skyndade jag mig hem i hopp om att kungsängen fortfarande skulle bjuda på snö, innan vi gick hem från tåget för att hämta dragprylar så gick vi förbi de mest utsatta områdena i spåret vi kör i. Och ja, de va bannemig snö kvar! Hem och hämta prylar, hämta släde, sela på hundarna. Och de för övrigt är ju för jäkla fint också. Jag selar på hundarna framför släden i en särskild ordning och den har de så fint lärt sig så snabbt gick det! Sen for vi iväg… o vad vi for!! Jag höll i allt jag kunde i släden och böjde på knäna för att hänga med i svängarna. Hundarna fullkomligt flög fram! I all hast hade jag glömt pannlampa hemma, men det funkar ju ganska bra ändå när snön lyser upp. Det enda knepiga var att när vi kom ut vid åkrarna så var det dimma, så att se var gränsen mellan snön och dimman var var svår. Jag fick helt enkelt knipa igen käften och låta Jeff sköta sitt jobb som ledarhund. Och det gör han ju så fantastiskt bra, bästa guldhunden. Efter en stund så blev vägen relativt jämn och rak och det var något fantastiskt att fara fram genom det vita med en strålande stjärnhimmel över sig, med endast ljudet av jobbande hundar (och emellanåt jaktskalls-Frigg..hmm) runt sig. Magiskt. Fullkomligt magiskt! Efter att ha kört längre än någonsin med släden så bestämde jag att det var dags att vända hem. På den här vägen vi kör på kör vi över två broar. En lite längre med räcke på ena sidan och en kort men helt utan räcken. Har inte varit några problem alls och hundarna har lyssnat superfint på mina kommandon när vi tagit oss över.
Men idag var det som att hundarna druckit tio liter energidryck så när vi skulle över den korta-men-utan-räcken-bron så ber jag hundarna att gå sakta (så släden och jag ska komma över bron och INTE ner i diket som är fyllt med vatten). Precis när Jessie och Frigg som går längst bak i spannet har kommit på bron så får Frigg (ständigt denna Frigg..) ett tokryck och fullkomligt gapskriker och SKA framåt! Det här rycket leder till att Jessie ramlar av bron och plurrar ner i vattnet. Jeff och Bumbi som går fram gör som border collies gärna gör och ligger platta som mattor där framme så fort de insett att något är fel. Frigg får jag däremot försöka övertala en halv sekund om att det inte är superschysst att lämna Jessie i plurret. Jag fiskade snabbt och smidigt upp Jessie och sen bad jag hundarna att springa utav bara hel—te för att Jessie inte skulle få några problem av att ha spenderat en stund i iskallt vatten. Och ja, de hade inte någon av hundarna något emot så de var bara till att hålla i sig för kung o fosterland tills vi va hemma igen. Som tur var hade alla hundarna haft jackor på sig när jag värmde upp dom idag så Jessie blev smått snopen när hon fick på sig tre av fyra jackor när vi va ”i mål”.
Så förutom att Frigg tappade skallen ett ögonblick så var hundarna helt fantastiska och den känslan jag hade ikväll ska jag försöka behålla. Ganska glad och nöjd över att jag glömde pannlampan såhär i efterhand och att vi hade turen på vår sida så det fanns snö kvar. Vem vet… kanske blir årets sista slädtur?
Men jag kan ju inte låta bli att bli bra sugen på att tävla med det här gänget slädstil. Det vore fantastiskt kul om vi skulle kunna göra det någongång, kanske ett mål för nästa vinter!

Börjar få flyt!

Dag fyra av soffhäng p.g.a. sjukdom. Inte min grej. Verkligen INTE min grej. Trots att hjärnan är full av snor så spritter det i benen. Vill bli frisk nunununununu! Hundarna känns likadana. De har dödat varenda leksak här hemma och på våra hääärliga fem-minuterspromenader är de som galna och kutar genom den högsta snön de kan hitta. Stackarna, man blir ju extra stressad med att bli frisk när man vet att hundarna gärna skulle byta matte nu!
Nåja, jag börjar iallafall känna mig lite friskare och jag har en del roliga saker att se fram emot!

Jag har t.ex. köpt lägenhet! Vet faktiskt inte ännu om jag är glad eller mest bara åldersnojjig över det hela. Skönt att veta att man har någonstans att ta vägen (även om flytthjälp skulle behövas;)) men fy sjutton för att prata med mäklare och bankmänniskor.. ta lån.. Usch! När blev jag såhär gammal?!

Efter 6 år på andra håll så kommer jag alltså tillbaka till Kallhäll! Kommer flytta in i en trea med min bror (och Jeffs bästa vän) Leo  och hundarna hänger såklart med. Lägenheten känns toppen, fräsch och nära kommunaltrafik, centrum, motionsspår och fåren! Så flyttlasset går den 27:e februari och fram till dess är det en hel del att packa. Tidigare gånger då jag flyttat har jag knappt ägt några prylar. Men efter att ha bott i fem år på samma ställe har man lyckats samla på sig en hel del!
Det ska bli skönt att komma ifrån min lilla klaustrofobiska etta men det känns också lite tråkigt. Det har hänt en hel del roligt här och det var mitt första egna boende. Det var mitt sista hem med Selma. Jag lämnar nog en liten bit av mig själv med den här lägenheten men ser fram emot att utvecklas i den nya!

Snön har äntligen kommit till Stockholm på riktigt nu! Lagom till när jag blev sjuk såklart, men min förhoppning är att isen ska lägga sig på mälaren också så vi kan köra med släden där. Vore himla kul! Lagom astaggad på att få ställa mig på släden igen med hundarna som har samlat på sig energi hela veckan. 😀